|
Aktuellt
Tal av Bo Sallmander vid solidaritetsmötet 11/1 2009 |
![]() |
| Publicerad Jan 14 2009 |
| Aktuellt >> |
Mr Ambassador
Ärade mötesdeltagare,
Vi har just avslutat en period med många röda dagar – röda dagar helgade till minnet av fredsfurstens – Jesu - födelse. Svarta dagar – så kallade klämdagar – har varit däremellan - och de flesta har varit lediga under en lång sammanhängande period.
Dessvärre har många av oss inte helt och fullt kunnat njuta av samvaro med familj och vänner. Jag är säker på att de flesta av oss - vi som samlats här - har varit påverkade av det som just nu sker i Mellersta Östern och Israels militära kampanj emot Hamas terror.
Röda dagar och svarta dagar – dagar som präglats av blod och sorg.
Den 10 mars 1996 deltog jag i en manifestation på Sergels Torg efter PLO´s bussprängningar i Tel Aviv och Jerusalem. Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson talade och jag minns hans ord - citat: "Om det varit 47:ans buss som går här förbi, som hade utsatts för dessa bestialiska dåd – så inte hade mina första tankar gått till samtal om fred. Hamas skyr varken döden eller världens fördömelse. Det enda som kan stoppa de unga självmördarna och deras uppbackare är att fredsprocessen fortsätter." slut på citat.
Efter åratal av raketbeskjutning från Gaza – riktad mot Israels civilbefolkning – inleddes Israels kampanj mot Hamas terror.
Igår – i konkurrens med vänstern och miljöpartiet - om ett visst väljarkollektiv – deltog socialdemokraternas partiledare – Mona Sahlin - i en demonstration som andades antisemitism och med Hamas flagga svajande i vinden.
Den samlade rapporteringen i svenska och internationella media ger intrycket av att allt som är fel - är Israels fel. Israelerna beskrivs som blodtörstiga odjur – ibland med hänvisning till gammaltestamentlig semantik - och judar – var vi än lever i världen – beskrivs av vissa som världens avskum.
Antisemitismen sprider sig åter som en epidemisk sjukdom - i religiös och politisk - i ekonomisk och social orostid.
Detta väcker oro inför framtiden. Ibland oss - just här - finns människor, som själva upplevt vad antisemitismen - i sin mest extrema form - kan leda till.
Sionismen är det judiska folkets nationella frihetsrörelse. Israel - det judiska hemlandet - återskapades efter nästan 2000 års diaspora - och utropades med FN:s godkännande 1948. Vi firade nyligen Israels 60-åriga tillvaro som fri och demokratisk statsbildning. Men sionismens ide och uppgift är inte över - nu gäller det att - med andra goda krafter – bidra till att trygga Israels tillvaro - med säkra och erkända gränser - i fred med sina grannar och med demokratiska rättigheter för alla regionens invånare.
Att sionismen är viktig – det kan man förstå - med hänsyn till den energi som läggs ner på att misskreditera denna framgångsrika rörelse - och på att jämföra och likställa sionismen med varje negativ –ism som världen drabbats av.
Men till här och nu.
Det är glädjande att så många har samlats här idag för att uttrycka sympati med Israel och förståelse för den tragiska händelseutveckling, som påtvingats Israels land och folk.
Tack till alla som kommit hit.
Tack till arrangörerna och medverkande talare.
Tack till teknik- och säkerhetspersonal och speciellt tack till polisen, vars närvaro dessvärre behövs för att värna mötesfriheten.
Fred! Salam! Shalom!
Tillbaka |