Nästa måndag skall det hållas en stödkonsert i Storkyrkan (!) i Stockholm. ”För palestinska barn i israeliskt fängelse”, lyder rubriken.
I svepande och manipulerande formuleringar framställs sedan hela staten Israel som ett enda stort fängelse för kidnappade, bortförda och torterade barn till palestinier. Siffrorna varierar mellan 6 000 och 400 barn. Inget sägs som dokumenterar vad för slags ”barn” det handlar om och i vilka situationer dessa barn skulle ha kidnappats eller torterats, eller vilka personer som skulle varit ansvariga för dessa påstådda brott.
I stället är inbjudan till denna kyrko- och stödkonsert som ett enda stort propagandaeko från militanta palestiniers ofta lögnaktiga och ensidiga verklighetsbeskrivningar.

”Krigets första offer är sanningen”, är ett välkänt talesätt. Här tycks detta besannas på ett mycket obehagligt sätt via den glidande användningen av sanningen och den totala avsaknaden av propagandainsikt hos två av konsertens medarrangörer. Det gäller Svenska kyrkan och Rädda barnen. Att den tredje arrangören, Palestinagrupperna i Sverige, inte vill se sanningen i ett krig som palestinierna själva måste göras ansvariga för, är inget nytt. De grupper de ”svenska palestinierna” stöder, vill i likhet med Hamas och flera av Israels islamistiska grannstater med Iran i spetsen, utplåna Israel från kartan.
Krigets andra offer är sannolikt just barnen. Men det gäller även de många lemlästade israeliska barn som lider av sviterna från palestinska själmordsbombare. Flera av dessa är för övrigt ”barn”. De dödade israeliska barnen kan ju inte lida längre. Men deras föräldrar, syskon och kamrater lider av fruktan och psykisk oro för nästa terrordåd på marknadsplatsen, eller nästa bomb på bussen eller nästa granat i Sderot. Alla är planerade och beordrade av palestinska fäder och mödrar till palestinska barn. Ibland har dessa ”barn” bevisligen använts både som mänskliga sköldar och mänskliga bombbärare.

En del av de här faktiska och bevisbara förhållandena har lett till att israeliska soldater ibland gripit och förhört barn, om man med barn menar barn i tonåren. I verkligheten handlar det om tonåringar som i ordets verkliga mening används som ”barnsoldater” av sina egna hatande föräldrar. Om detta borde Svenska kyrkan berätta! Inför detta borde Rädda barnen agera!
I stället engagerar man sig med den mest enögt partiska israelhatande organisation som finns i landet, Palestinagrupperna med Per Garthon som talesman.
Både Moses och Abraham och Muhammed borde gråta i sina gravar. Gråta över våldet, gråta över ensidigheten, gråta både över palestinska barn i israeliska fängelser och bombade israeliska barn på torgen. Judarnas tårar är lika bittert salta som arabernas.

Av Svenska kyrkan och min vän, biskop Koskinen, hade jag väntat mig större insikt och bredare verklighetsbild. Av Rädda barnen hade jag väntat mig en sund politisk analys och opartiskhet inför lidande barn, på vilken sida om världens alla murar barnen än befinner sig.
Bojkotta stödkonserten, därför att den är en skorrande falsk konsert.

Siewert Öholm
ledarsidan@varldenidag.se