Den London-baserade arabisk-språkiga tidningen Al-Hayat publicerade nyligen en serie intervjuer med Muhammad Dahlan, medlem av det palestinska parlamentet, medlem av Fatahs Revolutionära Råd och tidigare Säkerhetsminister 2003-2006 i den palestinska regeringen.
I intervjuerna kritiserar Dahlan hårt Al Aqsa-Intifadan (självmordsterrorn mot israeliska civila som startade hösten 2000, främst inom Israels Gröna Linje) och hävdar att de har skadat palestinierna svårt. Terrorn vände den internationella opinionen mot palestinierna. Dahlan kallar Hamas ledare Khaled Mash’al för en "gangsterledare" och fördömer kraftigt det våld som Hamas utövat och utövar mot såväl Fatah-medlemmar som vanliga civila på Gaza sedan de tog över makten genom en statskupp.

Dahlan säger bland annat i intervjuerna att Hamas och Islamiska Jihad brukade passa på att utföra självmordsdåd medan Arafat var på statsbesök utomlands för att desavouera Arafat och visa att han var svag och inte hade kontroll. Dahlan medger också att Fatah deltog i terrordåden. "Vi var alla ansvariga. Jag medger det klart - det var ett kollektivt misstag. Det förenade det internationella samfundet och den israeliska allmänheten emot oss. Det hade varit bättre om vi hade begränsat oss till att attackera inom de områden som ockuperades 1967 (Västbanken och Gaza) och mot militära mål"
På frågan om operationerna mot restauranger och andra civila mål var ett misstag svarar Dahlan: "En militär operation är lyckad om den skapar en politisk fördel. En operation är ett misstag om den är en politisk katastrof. Mängden palestinskt blod som spilldes under Intifadan gjorde oss mycket upprörda och under de första två åren (2000-2002) var jag en av dem som styrdes av sina känslor. I dag säger jag att man inte får ge efter för sina känslor....
Ett annat misstag från allra första början var att Intifadan aldrig hade ett definierat mål. Vi (Hamas och Fatah) kom aldrig överens om målen..."

På frågan om han tror att Hamas planerar att etablera ett islamskt emirat på Gaza, svarar Dahlan: "Det är inte bara en plan, Hamas håller redan på att göra det. De sparkar domare och lärare och ersätter dem med deras eget folk. De tar över frivilligorganisationer (NGOs) även de som inte är kopplade till Fatah".
Dahlan medger att Hamas vann valen 2006. "De vann de demokratiska valen, men sedan vände de vapnen mot det palestinska folket". Dahlan utbrister: "Hur kan en medlem av en palestinsk organisation ta en ung Fatah-medlem ut från hans hem och mörda honom inför ögonen på hans barn? Hela den palestinska kampen slängs i historiens soptunna. Visst, folk kan dö i fängelser, och då uttrycker man sorg. Men man skryter inte och säger "Vi har rensat Gaza". Rensat Gaza från vad? Från Fatah-medlemmar och medlemmar av andra partier men från sina vanliga invånare?"

Dahlan tror inte att Hamas kan störta den palestinska myndigheten, utan hävdar att den enda lösningen på den palestinska krisen är att uppnå en överenskommelse.
På frågan om han tror att Hamas fattar beslut på egen hand, svarar Dahlan: "Naturligtvis inte...Beslutsfattarna är Iran till största delen och till en begränsad del, Syrien. Det gäller såväl Hamas på Gaza som Hamas i Syrien. Men det gäller inte för Hamas på Västbanken... Syrien vill dock att de palestinska fraktionerna ska försonas.

Al-Hayat frågar Dahlan hur han ser på Al-Qaedas närvaro på Gaza? Dahlan svarar: "Miljön där passar dem. Gaza är i fullständigt kaos och fullt av vapen. Hamas och alla andra auktoriteter har förlorat sin vision och strategi. Det är en passande miljö för Al-Qaeda. Från mitt perspektiv är det inte mycket skillnad mellan Hamas och Al-Qaeda. De är av samma skrot och korn."
Dahlan frågar retoriskt "Har Hamas gjort någonting alls som de kan vara stolta över? Det verkliga resultatet av deras styre på Gaza är 600 människor mördade varje år, 2500 skadade, 800 - 900 krymplingar och tusentals arresterade. Den här "islamiska modellen" har ingenting att göra med den toleranta bilden av Islam som vi lärde oss på universitetet och i skolan..."

Till slut frågar Al Hayat Dahlan: Var Arafat (tillräckligt) fast i sina förhandlingar med Israel?
"Ja, han var mycket modig i sina relationer med Israel... men han var svag när det gällde att fatta svåra beslut... Det sägs och skrivs att förhandlingarna i Camp David misslyckades p.g.a flyktingarna. Det är fel. Det handlade om Jerusalem."
Man kan konstatera att oavsett vad Arafat och Dahlan ansåg om fredsförhandlingarna vid Camp David år 2000, hade det varit oerhört mycket bättre för såväl palestinier som israeler om förhandlingarna hade fått fortsätta istället för att utmynna i ohämmat våld.
Det inger hopp att Dahlan och Palestinska Myndigheten inser detta nu och att situationen ser lugnare och ljusare ut än på 8 år. Palestiniernas huvudstad Ramallah på Västbanken genomlever f.n. en ekonomisk boom med 10% uppgång. Det finns samtidigt en större medvetenhet på den israeliska sidan om rättmätigheten i många palestinska krav. Om säkerhet kan ges för Israel, kommer betydande eftergifter säkerligen att göras för att uppnå en fredlig tvåstatslösning, något som såväl premiärminister Olmert som hans efterträdare Tzipi Livni har gjort klart.