Här finns ett urval av artiklar som berör Israel. Åsikterna som framförs är artikelförfattarnas och utgör ej nödvändigtvis Samfundets ståndpunkt.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205970
I det lilla församlingshemmet i södra Vätterbygden hade man samlats för att lyssna till ett föredrag av en ekumenisk följeslagare som har varit på Västbanken för att med sin närvaro göra livet lättare för den palestinska befolkningen i den lilla byn som är omringad av illegala utposter till israeliska bosättningar.
Föredraget började med en förklaring att Sveriges kristna råd (SKR) är neutralt och inte tar ställning politiskt. Sedan fick vi lyssna till berättelserna om tre personer som förstärktes med bilder från byn och på bosättarna som trakasserar bybefolkningen. Visst är det så att en del bosättare, särskilt bland dem som bebor även ur israelisk synvinkel illegala utposter, kan uppträda aggressivt, otrevligt, hotfullt och även handgripligt angripa den palestinska befolkningen. I sådana fall döms de i israelisk domstol.
Vi fick se bilder på hur den palestinska befolkningen köar i timmar för att komma igenom en av de många kontrollstationer som finns i den av Israel byggda barriären. Det talas länge om köandet och vi fick se bilder på israeliska jordgubbar som kan ha plockats av en palestinsk kvinna. Men inte ett enda ord om varför barriären finns, eller varför israelerna har upprättat dessa kontrollstationer. Det nämns inte med ett ord att självmordsbombningarna i stort sett har upphört inne i Israel till följd av barriären.
Efter föredraget ges tillfälle att ställa frågor och det är då en manlig åhörare utbrister: ”Varför har inte någon berättat detta för oss tidigare? Man borde skära halsen av alla judar!”
Ett stort ansvar ligger hos föredragshållaren och SKR när man så totalt ensidigt skildrar situationen i en liten by med 100 invånare på Västbanken. SKR uppmanar svenska kristna att närvara på olika platser på Västbanken för att förhindra att israeler, främst bosättare, ska kunna trakassera de palestinska byborna. Följeslagarna är i området i tre månader och många (i det här fallet var det så) har aldrig varit i varken Israel eller Palestina tidigare och någon information om invånarna i staden Sderot, där granater från Gaza ibland regnar ner, fick vi inte.
Sveriges kristenhet, de som står bakom SKR, tar på sig ett oerhört ansvar när man uppmuntrar och uppmanar enskilda att resa runt och hålla föredrag om sina upplevelser. För det är just de egna upplevelser man berättar om och avsaknaden av analys eller att belysa problematiken från olika håll är total. Detta leder till att lyssnarna får en ensidig bild. I det här fallet ledde det till ett utbrott som skulle kunna leda till en anmälan om hets mot folkgrupp.
Om man med några få ord ska sammanfatta föredraget så är det så att palestinierna är snälla, söta, gulliga och rara medan israelerna är brutala, grymma och hänsynslösa förutom en och annan fredsaktivist som stöttar palestinierna.
Det kanske är den bild man har och den förstärktes ytterligare när föredragshållaren som svar på mannens utbrott ”Man borde skära halsen av alla judar!” svarade med orden ”Man måste skilja på judar och israeler.”
Vi tackar Ewa Jonsson
för hennes artikel den 17 mars om vad som hände när en av våra hemvändande följeslagare berättade om sina erfarenheter från Västbanken. Sveriges kristna råd tar kraftigt avstånd från ett antisemitiskt uttalande som enligt Ewa Jonsson yttrats av en åhörare i samband med ett föredrag av en ekumenisk följeslagare. Vi har inte sällan anledning att uttrycka kritik mot staten Israels ockupationspolitik, men tar naturligtvis avstånd från alla former av antisemitism och våld.
Det ekumeniska
följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, som har Sveriges kristna råd som huvudman, finns på plats efter en vädjan från kyrkoledarna i Jerusalem. Syftet är bland annat att genom internationell närvaro försöka dämpa våldsnivån, att stödja både palestinska och israeliska människorätts- och fredsorganisationer, samt att öka kunskapen om konfliktens vardag bland människor i de länder följeslagarna kommer ifrån. De hemvändande följeslagarna förväntas inte ge sig in på svåra och omstridda politiska analyser av konflikten och dess orsaker.
Följeslagarprogrammet strävar efter att sprida information om situationen i området som baserar sig på sådant som följeslagarna själva sett och upplevt. Följeslagarna spenderar större delen av sin tid på Västbanken, eftersom det är där vi ser att behovet och effekten av den våldsdämpande närvaron är som störst. Detta leder till att följeslagarna ofta har en större möjlighet att berätta om situationen på Västbanken än i Israel. Vi är medvetna om detta och följeslagarna utger sig inte för att ge en heltäckande bild av konflikten - de berättar om sådant de sett med egna ögon.
Däremot är det
ekumeniska följeslagarprogrammet angeläget om att följeslagarna får en förståelse för såväl det israeliska som det palestinska samhället. Alla följeslagare besöker exempelvis den israeliska staden Sderot, som Ewa Jonsson nämner, och många svenska följeslagare har också rapporterat om de folkrättsbrott som raketbeskjutningarna över staden innebär.
Följeslagarmetoden bygger på att folkrättsbrott som observeras ska rapporteras, oavsett vem förövaren är. Metoden bygger också på att rapporteringen, för att vara trovärdig, avspeglar konfliktens dynamik. Vår uppfattning är att Israel-Palestina-konflikten inte är en konflikt mellan två jämbördiga parter och att fler folkrättsbrott begås av Israel. Därför är rapporterna om israeliska folkrättsbrott fler än de om palestinska.
I slutändan hoppas
vi att detta arbete bidrar till ett slut på Israels ockupation av det palestinska området så att judar, muslimer och kristna, palestinier och israeler, kan leva sida vid sida, i fred och säkerhet.
Lennart Molin, biträdande generalsekreterare, Sveriges kristna råd Ella-Britt Eriksson, ordförande i Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel